Hur mäter man kroppsfett?

För att prata om undervikt, normalvikt och övervikt så använder vi oss ofta av BMI, body mass index. Men det har framkommit många klagomål på den metoden att mäta hälsa och vikt. Då muskler väger mer än fett och muskulösa personer tenderar att få ett högt värde även om de inte har en gnutta tendens till övervikt i sin kroppssammansättning så blir det värden svåra att använda på individnivå. Det är dock ett bra mått att använda på stora grupper då man talar om folkhälsa eller förändringar i vikt i hela befolkningen. En viktigare indikation på hälsa och övervikt är istället att ta reda på kroppssammansättningen och mäta procenten kroppsfett.

Metoder för att mäta kroppsfett

Det finns flera olika sätt att mäta fettprocenten i kroppen. För BMI behövs endast en längd, vikt och en miniräknare och du kan räkna ut ditt värde hemma. Att räkna ut andelen kroppsfett är lite svårare och det finns flera metoder. De flesta kräver att du går till någon form av specialist eller har tillgång till en speciell våg som mäter kroppssammansättning.

Kaliper

Med den här metoden mäter man underhudsfettet per centimeter på några utvalda ställen på kroppen. Mätningarna görs med en tång som trycker ihop fettet på undersidan av överarmen, kärlekshandtagen på höfterna samt på låren. Olika människor lagrar fett på olika ställen på kroppen så tillförlitligheten kan variera. Metoden fungerar inte så bra på mycket överviktiga personer då de har mycket fett under magmusklerna, så kallat bukfett som ligger runt organen. Det är också den typen av fett som utgör särskilda risker för hjärt- och kärlsjukdomar.

Fettvåg

Det finns vågar som förutom att mäta vikten i kilo även mäter kroppssammansättningen. Det kan den göra genom att man står barfota på vågen som skickar ström från den ena foten upp genom kroppen och ner till den andra foten. Vågen kan då mäta av flera variabler som vätskebalans, fett och muskler. Det är en känslig apparatur som påverkas av många yttre faktorer såsom temperatur och hur testpersonen har ätit och druckit det senaste dygnet. Rådet är att testa flera gånger för att få ett så korrekt resultat som möjligt.

Fetthandtag

Liknar fettvågen men istället för att man står på en våg så håller man i två handtag som skickar ström från den ena handen till den andra och mäter kroppssammansättningen.

Bod pod

Man går in i en kabin och genom vibrationer så mäts kroppssammansättningen när man är där inne.

Mäta midjemåttet

Ett klassiskt sätt som också är väldigt enkelt att göra hemma är att mäta midjemåttet och sedan fokusera mer på det än på vågen för att följa om man går upp eller ner i vikt. Det är alltid bäst att jämföra med sig själv och midjemåttet säger mer än siffran på en vanlig våg om din förändring om du börjar träna eller går upp i vikt.

Läs också: Hur får man vitare tänder?

Hur räknar man ut volymen av en kon?

En kon är en geometrisk figur som har formen av just en kon som vi tänker oss den. Den klassiska konen på fotbollsträningen, eller glasstruten om du så vill. En kon består av en basyta, den cirkelformade botten, och en mantelyta, den delen som sveper sig runt basytan i form av en mantel och möts uppe i en punkt som markerar spetsen på konen. För att räkna ut arean av en kon använder du dig av dessa två ytor. För att räkna ut volymen är det som vanligt basen och höjden som är intressanta, och därmed radien och höjden som i alla figurer som innehåller runda former.

Kon och cylinder

En kon påminner på vissa sätt om en cylinder, den figuren som är formad som en konservburk. Skillnaden är att cylindern är rak och konen är avsmalnande upp emot spetsen där mantelytans sidor går ihop till en spets. Om konens spets ligger rakt ovanför mitten på cirkeln som utgör basytan så kallas den för en rak cirkulär kon. Det är den formen vi oftast menar när vi pratar om koner och är också det vi i fortsättningen kommer mena när vi talar om koner i den här texten. Om vi har en kon och en cylinder med samma mått så kommer konens volym att vara en tredjedel av cylinderns. Om vi har en cylinderformad burk som har samma cirkulära basyta och samma höjd som en kon så kan vi tänka oss att vi stoppar ner konen i burken och det kommer då att vara tomt uppe runt spetsen. Den delen utgör två tredjedelar av burkens volym. Det var lite bakgrund, nu till formeln.

Räkna ut volymen av en kon

  • Volymen av en cylinder är basen gånger höjden.
  • Volymen av en kon är basen gånger höjden delat på tre.
  • Vi vet att vi vill ta basen gånger höjden delat på tre men då måste vi först räkna ut basens area. Eftersom det är en cirkulär basyta så måste vi använda oss av pi. Vi antar att  är 3,14.

Formeln för volymen av en kon

Vi måste först räkna ut basytans area, radien upphöjt i två gånger pi. När vi har räknat ut basytan tar vi den gånger höjden då har vi volymen för motsvarande cylinder. Slutligen tar di den delat på tre så får vi fram konens volym. Nu till ett exempel.

Räkneexempel volym av kon

Lotta har gjort en strut av papper för att fylla den med godis. Struten är konformad och har diametern 10 cm och höjden 12 cm. Hur stor volym har godisstruten?

Strutens basyta har radien 5 cm. Då börjar vi med att räkan ut basytans area.

5 x 5 x 3,14  = 78,5 cm är basytans area

Basen gånger höjden delat på tre = volymen av struten

78,5 x 12 /3 = 314

Volymen av struten är 314 kvadratcentimeter.

Hur räknar man ut semesterlön?

Semesterlönen räknas ut på olika sätt beroende på om du är timanställd eller fast anställd med månadslön. Den beror också på om din arbetsplats är ansluten till något kollektivavtal. De olika fackföreningarna har förhandlat fram olika kollektivavtal så din semesterlön kommer vara olika beroende på vilken bransch du arbetar inom.

Semestertillägg på rörlig lön

Om du har timlön eller någon annan typ av rörlig lön beroende på att du arbetar olika mycket olika månader eller har någon typ av provisionslön så räknas semestertillägget som 12 % av det du tjänat mellan april förra året och mars i år.

Semestertillägg utan kollektivavtal

För de som är heltidsanställda med samma lön varje månad så räknas semestertillägget som en procentsats på den vanliga lönen och blir då en summa som man får extra inför semestern. Poängen med semesterlön är att man ska kunna vila upp sig lite extra på semestern och då ska man ha lite extra pengar att göra av med jämfört med vardagen. Om man arbetar på en arbetsplats som inte är ansluten till kollektivavtal så är semestertillägget 0,43% extra för varje semesterdag. Det innebär att du kommer att få din vanliga lön plus ett extra tillägg för varje ledig dag. Om du ska vara ledig så kommer du att få antalet semesterdagar gånger din vanliga lön gånger 0,0043 utöver din vanliga lön. Om du ska vara ledig i fyra veckor, 20 dagar, och har en månadslön på 25 000 så blir ditt semestertillägg som följer.

0,0043 x 25 000 = 107,50 kronor per dag

20 x 107,50 = 2150 kronor

Den månaden du har semester kommer du således att få ut din vanliga lön plus semestertillägget. 25 000 + 2150 = 27 150 kronor.

Semestertillägg med kollektivavtal

De olika fackförbunden har förhandlat fram olika mycket semesterlön för sina medlemmar. Du om fattas av kollektivavtalet för din arbetsplats även om du inte är med i fackförbundet. Många tjänstemän har ett semestertillägg på 0,8% istället för det lagstadgade 0,43%. Kommun och landstingsanställda har ett semestertillägg på 0,605%. Men dessa avtal ändras så kolla vad som gäller i ditt kollektivavtal. Med samma lön som i det tidigare exemplet så kommer en kommunanställds och en privat tjänsteman med samma lön få olika mycket i sitt lönekuvert på sommaren.

Kommunanställd med månadslön på 25 000 kronor och 0,605% semestertillägg

20 x 0,00605 x 25 000 = 3025

Lön 25 000 + 3025 = 28 025 kronor med 20 dagars semester.

Tjänsteman med 0,8 % semestertillägg

20 x 0,008 x 25 000 = 4000

25 000 + 4000 = 29 000 kronor med 20 dagars semester.

Semesterlön

Sammanfattningsvis så kan vi se att det kan skilja ganska mycket vilken semesterlön du får beroende på om din arbetsplats är ansluten till något kollektivavtal och i så fall vilket. En månad med 20 semesterdagar kan en arbetstagare få ut mellan 27 150 och 29 000 kronor om denne har en normal månadslön på 25 000 kronor. Det finns även avtal som har högre semestertillägg än de vi tittat på här. Kolla upp vad som gäller för din arbetsplats.

Läs också: Räkna ut årslön

Hur räknar man ut medelvärdet?

Om man vill ta ut ett snittvärde av något slag så är det oftast medelvärdet man använder. För att räkna ut medelvärdet så lägger man ihop alla tal för att sedan dela det på så många tal som man hade från början. Då får man fram medelvärdet. Men ibland är det inte medelvärdet som är det bästa att använda utan medianen. Men vad är då skillnaden mellan dessa båda termer?

Medelvärde och median

Vad är skillnaden mellan dessa två olika tal? Jo, det är faktiskt ganska olika. Om man vill få fram medelvärdet av ett antal tal så lägger man ihop alla talen och sedan delar man på så många tal man hade från början. Om man vill veta medianen så sorterar man alla talen i storleksordning och sedan tittar man på det talet som är i mitten. Det är medianen. Nu till ett exempel.

Räkna ut medelåldern

Om vi tillexempel vill ta reda på medelåldern av en grupp människor så kan vi antingen använda oss av medianen eller medelvärdet och det kommer att ge olika utslag. Vi säger att vi har 11 stycken människor med följande åldersfördelning: 15,17,18,18,19,21,22,22,24,25,88 Nu vill vi ta reda på medianen respektive medelvärdet för deras ålder. Vi kan säga att i den här fallet så skulle medelvärdet visa medelåldern av alla personerna medan medianen visar vilken som är den vanligaste åldern i den här gruppen.

Räkna ut medelvärdet

För att räkna ut medelåldern i gruppen så tar vi och lägger ihop åldern för alla personerna. Då får vi fram att de tillsammans är 289 år gamla. Eftersom det är 11 personer så tar vi den sammanlagda åldern delat på 11.

15+17+18+18+19+21+22+22+24+25+88= 289

289/11= 26

Medelvärdet för åldern i gruppen är 26 år.

Räkna ut medianen

Vi börjar med att skriva alla personernas ålder i storleksordning. Sedan räknar vi från båda hållen och stryker lika många tal från båda sidor. Då ser vi att det är 21 som är åldern som står i mitten. Det är den vanligaste åldern i gruppen, medianen för alla de 11 personernas ålder.

15,17,18,18,19,   21,    22,22,24,25,88

Medianen är 21, det är den vanligaste åldern i gruppen.

Medelvärdet eller medianen?

När man använder sig av medianen så påverkas inte resultatet så mycket av om det är ett värde som sticker ut mycket. I det här fallet så höjde den personen som var 88 år medelvärdet med 5 år jämfört med medianen. I olika sammanhang är det bra att använda sig av medianen eller medelvärdet. Det händer också att man plockar bort exempelvis de 10% av värdena som sticker ut mest och sedan räknar medelvärdet på resten av talen för att extrema värden inte ska påverka resultatet så mycket.

Läs också: Hur räknar man ut procent?

Hur räknar man ut procent?

Procent kommer från ordet hundra och handlar om just hundradelar. 1 % är en hundradel. 100 % utgör alltså det hela och 50% hälften. Så långt är vi med. Om du har ett tal i decimalform så tar du och flyttar kommatecknet två steg åt höger och då har du talet i procent. T ex 0,72 = 72 %. 0,089 = 8,9 %. När det är bråktal så blir det på samma sätt.

½ = 0,5 = 50 %

¼ = 0,25 = 25 %

Räkna med procent

Om vi vill räkna ut med hur många procent ett tal är av ett annat så tar vi delen delat på det hela. Om vi har som exempel att ett kilo tomater kostade 12 kronor i augusti. I september har priset höjts till 18 kronor kilot. Nu vill vi ta reda på hur många procent priset har höjts.

Då tar vi först och tar reda på hur stor förändringen är i kronor eftersom förändringen är den delen av det hela som vi vill få reda på. Det får vi fram genom att ta det nya priset minus det gamla, 18-12=6. Priset på tomater har alltså höjts med 6 kronor.

Nästa steg är att ta delen delat på det hela. I det här fallet är prishöjningen som vi vill ta reda på delen och det ursprungliga priset det hela alltså 100%. Då tar vi 6/12. Vi tar delat på det ursprungliga priset för det är det vi jämför med. 6/12= 0,5. Det betyder att priset på tomater har höjts med 50% mellan augusti och september.

Förändringsfaktorn

Om vi vill räkna ut med hur många procent något har förändrats så kan vi använda oss av förändringsfaktorn. Om vi till exempel har det ursprungliga priset på en vara och det nya priset och vill ta reda på med hur många procent det har förändrats så kommer förändringsfaktorn väl till pass.

Om vi till vet att ett kilo palsternacka kostade 23 kronor i augusti och priset sedan höjdes med 15 % och vi vill ta reda på hur mycket palsternackan kostar nu så är förändringsfaktorn bra att använda. Vi har priset från början, 23 kronor. Det är 100 % av vad det kostade från början, alltså förändringsfaktor 1, priset är det samma. Nu har priset höjts med 15%, 0,15. Förändringsfaktorn är 1,15, hela priset från början + förändringen. Nu får vi ta priset gånger förändringsfaktorn för att ta reda på det nya priset.

23 x 1,15 = 26,45 kronor/kilo

Palsternackan kostade 23 kronor kilot i augusti och 26,50 kronor kilot i september.

Negativ förändringsfaktor

Det blir på samma sätt om det har skett en prissänkning. Om palsternackan plötsligt istället kostade 15 % mindre än det ursprungliga priset så blir förändringsfaktorn 1-0,15=0,85. Alltså den kostar 85 % av ursprungspriset. Då tar vi det ursprungliga priset gånger förändringsfaktorn.

23 x 0,85 = 19,55 kronor/kilo

Det nya 15% billigare priset på palsternacka är 19,55 kronor/kilo.

Läs också: Hur räknar man ut bromssträckan?