Hur räknar man ut procent?

Procent kommer från ordet hundra och handlar om just hundradelar. 1 % är en hundradel. 100 % utgör alltså det hela och 50% hälften. Så långt är vi med. Om du har ett tal i decimalform så tar du och flyttar kommatecknet två steg åt höger och då har du talet i procent. T ex 0,72 = 72 %. 0,089 = 8,9 %. När det är bråktal så blir det på samma sätt.

½ = 0,5 = 50 %

¼ = 0,25 = 25 %

Räkna med procent

Om vi vill räkna ut med hur många procent ett tal är av ett annat så tar vi delen delat på det hela. Om vi har som exempel att ett kilo tomater kostade 12 kronor i augusti. I september har priset höjts till 18 kronor kilot. Nu vill vi ta reda på hur många procent priset har höjts.

Då tar vi först och tar reda på hur stor förändringen är i kronor eftersom förändringen är den delen av det hela som vi vill få reda på. Det får vi fram genom att ta det nya priset minus det gamla, 18-12=6. Priset på tomater har alltså höjts med 6 kronor.

Nästa steg är att ta delen delat på det hela. I det här fallet är prishöjningen som vi vill ta reda på delen och det ursprungliga priset det hela alltså 100%. Då tar vi 6/12. Vi tar delat på det ursprungliga priset för det är det vi jämför med. 6/12= 0,5. Det betyder att priset på tomater har höjts med 50% mellan augusti och september.

Förändringsfaktorn

Om vi vill räkna ut med hur många procent något har förändrats så kan vi använda oss av förändringsfaktorn. Om vi till exempel har det ursprungliga priset på en vara och det nya priset och vill ta reda på med hur många procent det har förändrats så kommer förändringsfaktorn väl till pass.

Om vi till vet att ett kilo palsternacka kostade 23 kronor i augusti och priset sedan höjdes med 15 % och vi vill ta reda på hur mycket palsternackan kostar nu så är förändringsfaktorn bra att använda. Vi har priset från början, 23 kronor. Det är 100 % av vad det kostade från början, alltså förändringsfaktor 1, priset är det samma. Nu har priset höjts med 15%, 0,15. Förändringsfaktorn är 1,15, hela priset från början + förändringen. Nu får vi ta priset gånger förändringsfaktorn för att ta reda på det nya priset.

23 x 1,15 = 26,45 kronor/kilo

Palsternackan kostade 23 kronor kilot i augusti och 26,50 kronor kilot i september.

Negativ förändringsfaktor

Det blir på samma sätt om det har skett en prissänkning. Om palsternackan plötsligt istället kostade 15 % mindre än det ursprungliga priset så blir förändringsfaktorn 1-0,15=0,85. Alltså den kostar 85 % av ursprungspriset. Då tar vi det ursprungliga priset gånger förändringsfaktorn.

23 x 0,85 = 19,55 kronor/kilo

Det nya 15% billigare priset på palsternacka är 19,55 kronor/kilo.

Läs också: Hur räknar man ut bromssträckan?

Vad är bruttolön?

Vad är bruttolön?

Lön är den ersättning som utgår för ett utfört arbete. När man pratar om lön så är det bra att veta om man pratar om netto- och bruttolön för att det inte ska uppstå oklarheter och missförstånd. Bruttolön är lönen före skatt och nettolönen är lönen som man får ut när skatt och andra avgifter har dragits. I Sverige när man pratar om lön så pratar man oftast om bruttolön, dvs lön före skatten är dragen, medan i många andra länder pratar man om hur mycket man får ut, dvs nettolönen. För att räkna ut bruttolönen så måste man veta nettolönen samt hur många procent i skatt som är draget.

Vad är skattekil?

Skattekil kallar man den del av lönen som går till skatt och sociala avgifter alltså det som är skillnaden mellan brutto- och nettolönen. För att räkna ut bruttolönen tar man nettolönen gånger 100 och det man får ut då tar man delat på 100 minus skatteprocenten. Nu till ett exempel.

Hur räknar man ut nettolön?

Formel:

Nettolön x 100 / (100-skatteprocenten) = bruttolönen

Exempel:

Om man får ut 14 000 efter skatt och det är en skatt i kommunen på 30 % så blir uträkningen följande:

Nettolönen x 100 / (100 – skatteprocenten) = Bruttolönen

14 000 x 100 / (100-30)= Bruttolönen

1 400 000 / 70 = 20 000

Om du får ut 14 000 i lön efter skatt och skatten ligger på 30 % så har du en bruttolön på 20 000 kronor.

Tips:

För att komma ihåg skillnaden mellan brutto- och nettolön så kan man tänka på att nettolönen är nätt dvs den väger lite och är mindre än bruttolönen.

Läs också: Vad är inflation, deflation och hyperinflation?